Då var den jobbigaste dagen på veckan strax över. Måndagar är helt klart hektiska och jag är inte överdrivet förtjust i dem, men å andra sidan är jag desto mer förtjust i tisdagar, torsdagar och fredagar så jag ska inte gnälla över hur mitt schema ser ut.

Jag påbörjade dagen med en halvtimma på gymmet. Somnade dock om när alarmet ringde och satte inte igång snooze så höll på att gå miste om denna underbara starten på dagen ;). Körde två olika set med intervaller x 5 varv uppe i löparspåret (banan?), springa snabbt ett varv följt av två olika övningar. Det räckte för idag, puh! Är nog dags att ta tag i att lära mig pulsklockan jag fick i julklapp så jag har kontroll över den biten och inte tar ut mig direkt.

Sedan sprang jag (som vanligt - tidsoptimist) till första lektionen och hängde resten av dagen ute på campus som jag brukar på måndagar. Pratade med några i HRM-klassen och de låg också på 20-21 rätt av 25, så nu känner jag mig lite lugnare där. Professorn sa dessutom att det såg mkt bra ut resultatsmässigt för de som hade gjort quizzet hittills.

I COM-klassen såg vi idag en dokumentär om barn och ungdomar från Central- och Sydamerika som försöker ta sig till USA. "Which way home" tror jag den hette och den var riktigt hemsk. Tänk att de tror att de ska få ett så mkt bättre liv i USA alltså. Att de som 13åringar ska kunna få jobb och skicka hem pengar, att allt är guld och gröna skogar i USA. Många får ju inte ens veta hur det är, utan dör under vägen till gränsen. Det får en verkligen att tänka på hur bra man själv har det och att sluta gnälla om att man är trött...